Skrivet 2022-06-13
Frågor Anna Melle – Boken AKF-40 år i Sverige
FRÅGA.
Vad var ambitionen med boken?
Vill rikta ett stort tack till AKF styrelse för att jag har fått uppdraget att sammansälla och skriva boken.
Svar: Min ambition har varit att visa på hur Assyriska kvinnoförbundet utvecklats och vad man åstadkommit under sina fyrtio år som organisation i Sverige.
Sedan Kvinnokommittén bildades arbetade den från första början med jämställdhetsfrågor. Assyriska kvinnoförbundet fortsätter arbetet med att uppnå sina mål och syften som jämlikhet och jämställdhet. Samtliga styrelser har anordnat konferenser, seminarier och kurser i sina lokalföreningar för att utbilda och öka kunskapen bland de assyriska kvinnorna i jämlikhet och jämställdhet.
Assyriska kvinnoförbundet verkar för att bevara och utveckla den assyriska kulturen och språket samt verkar för en ökad förståelse mellan olika kulturer och generationer och för ökad kunskap och förståelse för svensk kultur och underlätta för assyriska kvinnors integration, delaktighet och inflytande i det svenska samhället.
På 2020-talet är andra generationers kvinnor en del av det svenska demokratiska samhället och arbetar som läkare, advokat, lärare, regionråd, författare, regissör, polis, journalist, organisationsutvecklare och tar plats i det sociala och politiska livet i Sverige. När det gäller jämställdhet har den assyriska kvinnan arbetat sig fram, men det finns fortfarande mycket att göra för att befrämja jämställdheten även i Sverige.
FRÅGA
Du samlade in material och skrev boken under två års tid. Vad skulle du säga var det svåra med få ihop boken?
SVAR: Att Sammanställa fyrtio år går inte, man kan aldrig ta med allt. Man får prioritera en del saker. Men försökt ta det mest relevanta för att behålla en slags röd tråd. Fått med stora händelser och min förhoppning är att man får en bra bild över hur de fyrtio första åren såg ut och hur kvinnornas arbete förändrades med tiden.
Det finns mycket material och många intressanta episoder att analysera. En del läsare kommer att sakna sin personliga bild bland de utvalda bilderna och berättelserna. I en bok av detta slag kan man inte gå in på allt som är av intresse eller nämna varje person som bidragit till Assyriska kvinnoförbundets verksamhet.
I den här boken har jag gjort ett axplock ur en mängd olika aktiviteter som Assyriska kvinnoförbundet har genomfört och texter har bearbetats, redigerats och förkortats, annat hade inte varit möjligt då boken annars hade blivit allt för lång och omfattande. Säkert finns det verksamheter och personer som känner sig förbigångna men jag hoppas att du som läsare genom dessa sidor kommer att få en bild av vad Assyriska kvinnoförbundet åstadkommit under de senaste 40 åren.
FRÅGA
Du har använt källor som tidskriften Hujådå, men även AKF:s digitaliserade verksamhetsberättelser sådant som finns dokumenterat hos både AUF, och Riksförbundet. Ibland kan man önska att bilderna kanske varit bättre, var det svårt att hitta bilder genom åren?
SVAR:
Det finns en skatt av material och bilder digital, men kvaliteten kanske inte alltid varit bra, vi fick arbeta med photoshop för att få ok kvalitet på gamla svartvita 50 bilder.
Som gymnasielärare i historia är min strävan att hålla mig till fakta och dokumentera det assyriska kulturarvet och Assyriska kvinnoförbundets historia och verksamhet i Sverige som är baserat på relevanta källor och seriös sekundärlitteratur.
FRÅGA.
Det är en tjock bok med mycket händelser och aktiviteter som täcks in. Om du skulle lyfta några saker som visar på vad AKF hade för verksamhet i början av de fyrtio åren, och hur man med tiden utvecklades och vilken typ av aktiviteter AKF haft mot slutet av perioden. Kan du beskriva några saker?
SVAR: Tidiga åren var fokus på språk, dans, musik, kurser och konferenser om jämlikhet, jämställdhet, sommarlägger, och veckoslutskurser där man velat bevara och stärka det assyriska språket och kulturarvet.
Samtliga Assiriska kvinnoförbundets styrelser har haft regelbundet återkommande större tillställningar som:
Naum Faiqs minnesdag den 5 februari,
det assyriska nyåret, Akitu, den 1 april
och de assyriska martyrernas minnesdag den 7 augusti och SEYFO.
AKF har också lyft frågor om jämlikhet och kvinnans roll. Mot senare år har det också blivit mer fokus på att arbeta utåt och samarbeta med andra kvinnoorganisationer, t.ex. FN:s kvinnokonferens i Peking 1995, demokratiprojekt i Istanbul 2006,
AKF INTERNANIONELLA KVINNO KONFERENSEN 2010,
AKF deltog i Almedalen 2018,
och flera föredrag ordnades kring som Seyfo- en heldag om folkmordet 2019. Det är några exempel där AKF tydligt visat att de klarar att arrangera större event kring viktiga frågor.
FRÅGA
Du intervjuar också många av de kvinnor som genom åren varit ordförande för AKF. Vilka svar har du fått kring de svårigheter som de som ordföranden stötte på i sitt arbete. Kan du nämna några av svaren?
SVAR: Jag har haft förmånen att få ta del av 18 kvinnors berättelser, kvinnor som har haft posten som ordförande och styrelseledamöter.
Genomgående i svaren var det tydligt att alla kvinnor ville engagera och göra mycket.
Man var i början kanske inte van vid att arbeta organisatoriskt i föreningsliv, men det fick man lära sig på vägen.
Flera av kvinnorna svarar att de kunde gjort mer för att ha ett större samarbete med unga assyrier, med AUF- för att involvera dem mer i verksamheten.
En svarade att man kunde tagit fler fighter med bakåtsträvare och lyft fler kvinnor i verksamheten.
En säger att man kunde arbetat för att ta tillvara medlemmarnas kompetens bättre.
Men också att man hade önskat att man haft ett större samarbete med föreningarna runtom i landet och få fram mer vilka verksamheter de önskade av AKF.
FRÅGA
Du frågade också vilka råd och tips de tidigare ordförandena hade att ge AKF framöver i sitt arbete, vilka svar fick du?
SVAR En del svarade:
Satsa på eldsjälar och på att fånga upp unga, hitta dem och entusiasmera dem. Att vara mer på sociala medier.
att man ska lyssna till varandra mer.
att många kvinnor är generösa mot varandra och lyfter varandra och det lämnar positiva spår, som kan locka fler till AKF
Det var verkligen något som kom fram att det fanns en energi och glädje som kom av att arbeta tillsammans vid sammankomster och aktiviteter.
Och hur viktigt det är att inte glömma att ha roligt samtidigt som man utför allt arbetet och utvecklade och fick vänner för livet.
FRÅGA
Till sist. Varför är det viktigt med att skriva en bok om AKFs:s verksamhet under fyrtio åren? Behövs den här boken, vilka ska läsa den?
SVAR:
Den här boken är viktigt för att kunna läsa om utvecklingen, det är viktigt att bevara hur arbetet och Assyriska kvinnoförbundets verksamhet sett ut genom åren, för det skrivna ordet försvinner inte.
Min förhoppning är att så många som möjligt, med hjälp av den här boken, ska hitta det assyriska kulturarvet och dess unika skönhet som sträcker sig många tusen år tillbaka i tiden.
Att den ska få ungdomar att känna stolthet över sin historia, kulturella och etniska bakgrund genom att bevara den assyriska identiteten och föra den vidare till kommande generationer som lever och växer upp i Sverige.
Jag hoppas också så klart att många läsare kommer att få en historisk bakgrund om vilka assyrierna är och varför de blev tvingade att fly från sitt hemland. Ett urfolk utan ett eget land och som har levt i Mellanöstern i mer än tvåtusen år i avsaknad av mänskliga rättigheter. Ett folk som upplevt folkmord och blivit utsatt för förföljelser, våld och förtryck.
Att folkets förfäder härstammar från det stora assyriska imperiet, landet mellan de två floderna Eufrat och Tigris, det så kallade Mesopotamien. Landet som är känt i världshistorien för bland annat sina starka kvinnliga gudar och drottningar som Inanna, Ishtar och Shamiram.
