Alzheimers och demens påverkar både den drabbade och anhöriga!
En föreläsning om Alzheimers och demens av Omar Mukheber, specialistläkare och hälsokommunikatör från Transkulturellt Centrum, samt Yawsef Beth Turo, som upplevt sjukdomen på nära håll. Ikoro i samarbete med AKF, ABF, Södertälje Kommun och Transkulturellt Centrum, anordnade föreläsningen den 10 september i Södertälje. Den handlade om de olika symptomen, sätt att skydda sig och stöd att få.
Transkulturellt Centrum är Region Stockholms kunskapscenter för vårdpersonal som möter människor med migrationsbakgrund. Tanskulturellt Centrum har också ett folkhälsouppdrag; att verka för jämlik vård och hjälper människor med migrationsbakgrund till en bättre hälsa.
Omar tog upp: Vad är demens?
➢ Demens är inte en sjukdom i sig utan en nivåskattning av hur stora svårigheterna är att klara vårt vardagliga liv på grund av skador i hjärnan.
➢ Det kan innebära att man får svårt att minnas och att tolka sin omgivning.
➢ Det går inte att bli frisk från en demenssjukdom, men det finns mycket stöd att få.
➢ Det finns flera olika demenssjukdomar. Det vanligaste är Alzheimers sjukdom, cirka 150 000 personer beräknas ha någon form av demenssjukdom.
➢ Varje år beräknas 20 000–25 000 personer insjukna. År 2030 totalt 188 000 personer, år 2050 totalt 253 000 personer.
Sedan tog Omer upp symtomen vid demenssjukdomar. De flesta som får en demenssjukdom är äldre än 65 år. Även yngre personer kan få en demenssjukdom, men det är ovanligt, påpekade Omar.
➢ Minnessvårigheter: svårigheter att minnas nyligen inträffade händelser är tidiga symptom, även svårt att komma ihåg namn, datum och annan viktig information.
➢ Försämrad kognitiv förmåga: försämring av tänkande, problemlösning och andra kognitiva funktioner (hur man planerar, utvärderar, fatta beslut.) Vilket påverkar vardagen.
➢ Personligheten förändras: man kan bli mindre intresserad av sådant som man tidigare har tyckt om. Man kan också bli mer orolig, ledsen eller irriterad.
➢ Svårigheter i vardagen: som matlagning och städning. Personlig hygien blir allt mer utmanande i takt med att sjukdomen fortskrider.
Det här är de fyra vanligaste demenssjukdomarna som Omar tog upp:
➢ Alzheimers sjukdom: Den vanligaste formen av demens (mer än hälften av de som lider av en demenssjukdom har Alzheimers). Symtomen utvecklas långsamt. I Alzheimers sjukdom försvinner nervceller i minnescentrum, vilket påverkar minnet och förmågan att tolka sinnesintryck. Vid Alzheimers lagras ett skadligt protein (beta-amyloid) i hjärnan. Alzheimers sjukdom symtom: Problem med minnet och språk påverkas. Koncentration försämras. Tidsuppfattningen kan försämras. Man kan känna sig orolig, nedstämd och ha svårt att ta initiativ till att göra saker. Gradvis blir det svårare att tolka och förstå omgivningen.
➢ Blodkärlsrelaterad demens: Blodkärlsrelaterad demens är den näst vanligaste demenssjukdomen (ca 25%). Blodkärlsdemens orsakas av att nervcellerna i hjärnan inte får tillräckligt med näring och syre. Faktorer som kan leda till försämrat blodflöde till hjärnan. Ansamling av fett, blodkroppar och bindväv på de inre vägarna. Blodproppar eller blödningar i hjärnan. Högt blodtryck.
Omar berättade om Blodkärlsdemens symptom: Det varierar beroende på vilken del av hjärnan som skadas. Vanliga besvär inkluderar:
- Minnesproblem
- Svårigheter att orientera sig
- Problem med att tolka
sinnnesintryck och tänka
- Svårigheter med språket
- Långsammare rörelser och
längre tid för att utföra handlingar
- Koncentrationssvårigheter
- Nedstämdhet eller irritation
- Gångsvårigheter och balansproblem
- Lewykroppsdemens: är små förändringar i hjärnans nervceller. De är inte synliga på röntgenbilder och kan endast upptäckas efter döden genom obduktion. Lewykroppar består av en skadlig variant av proteinet alfa-synuklein. Liknande förändringar i hjärnan kan observeras vid Parkinsons sjukdom, men de är begränsade till de delar av hjärnan som påverkas av sjukdomen. Lewykroppsdemens uppskattas som 10–15% av alla demensfall.
Lewykroppsdemens symptom: Det blir svårt att uppfatta omgivningen, vanligt att uppleva mardrömmar och att röra sig mycket under sömnen, vanlig med synhallucinationer, minnesproblem kan uppstå, balans och rörelseförmåga påverkas.
- Frontallobsdemens: Man blir mindre engagerad i aktiviteter som tidigare intresserade en. Personligheten förändras, vilket kan leda till att man börjar göra saker som tidigare inte varit aktuella. Ofta kan man inte hantera inpulser och aggressivitet. Det kan vara svårt att planera och koncentrera sig, Man kan ofta få minnesproblem senare i sjukdomen, Man kan upprepa ord och fraser. Det kan bli svårt att utföra vardagliga aktiviteter, som exempelvis att klä på sig eller äta med bestick.
Andra former av demenssjukdomar:
- Parkinson med demens
- Huntingtons sjukdom
- Alkoholrelaterad demens
- Sekundära sjukdom
Omar påpekade att all glömska inte är demens! Sedan fortsatte han med att säga att vanlig glömska inte är något ovanligt när man blir äldre! Dock kan många bli oroliga över att ha drabbats av Alzheimers sjukdom, eller annan demenssjukdom, när de märker att minnet sviker. Då är det bara att känna till att det kan finnas andra orsaker till ett sviktande minne. Omar tog upp några exempel: att det kan vara brist på B12, depression, utbrändhet, stress, sköldkörtelrubbning, biverkning av något läkemedel eller en infektion (t.ex. borrelia). Det är alltså viktigt att vända sig till sin vårdcentral för undersökning.
Omar tog också upp riksfaktorer:
- Kön, fler kvinnor än män drabbas av demens.
- Ärftlighet, vissa genetiska faktorer och
förekomsten av demenssjukdomar i släkten kan öka risken för att utveckla demens.
- Utbildning, personer med låg utbildning har högre risk.
- Andra sjukdomar, Diabetes, Hjärt–kärlsjukdom.
- Ålder, risken ökar betydligt med åldern, framför allt efter 65 års ålder.
Man fick åtta tips på hur du kan förebygga demens:
- Håll dig fysiskt aktiv
- Umgås och ha trevligt
- Tänk på vad du äter
- Utmana din hjärna mentalt
- Akta huvudet
- Sömn är viktigt
- Sluta röka
- Att övervaka och hantera medicinska riskfaktorer såsom diabetes, högt blodtryck och fetma kan hjälpa till att förebygga demens.
Diagnos och behandling:
- Det är bra att söka hjälp tidigt, kontakta din vårdcentral om du eller en närstående har symtom som kan bero på demens.
- Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.
Medicinsk utredning: Läkaren utför utvärdering som inkluderar kognitiva tester och hjärnavbildning.
Behandling: Det finns ingen behandling som tar bort demenssjukdom, men det finns läkemedel som kan lindra vissa symptom. Personer som får en tidig diagnos kan leva ett aktivt liv i många år till.
Något annat mycket viktigt Omar tog upp:
Hur kan jag stötta den som är sjuk?
- Visa tålamod, ge uppmuntran och visa respekt. Anpassa din kommunikation till personens förmåga.
- Fokusera på individens intressen, dagliga rutiner och aktiviteter som främjar självständighet.
- Undvik att påpeka brister och att påminna om tillfällen då saker inte har gått som planerat.
- Berätta i stället för att ställa frågor.
- Gör trevliga och roliga saker.
Stöd och hjälp till anhöriga:
- Utbildning: att lära sig mer om sjukdomen och de bästa sätten att hantera vardagliga svårigheter.
- Stödgruppen: att dela erfarenheter och få emotionellt stöd från andra som befinner sig i liknande situationer hjälper väldigt mycket.
- Avlastning: Tillfälligt stöd inom vården erbjuds för att ge anhöriga en paus och möjlighet till återhämtning.
Var kan man få stöd?
- Demensteam och demenssjuksköterska, anhörigstöd från kommunen.
- Avlosning och ledsagning, patient- och anhörigföreningar.
Efter Omars föreläsning var det dags för Yawsef Beth Turo, som också talade om demenssjukdomar. Han delade sina erfarenheter från sitt perspektiv som vårdgivare åt sin kära mor, som led av demens. Yawsef berättade om hur dem gick till väga med demensutredningen tills det att hans mamma fick diagnosen Alzheimers sjukdom.
Att leva med en närstående som har demens var mycket svårt, särskilt att behöva se sin egen mors personlighet förändras till något helt annat. De försämringar jag såg hos min mor gjorde mig mycket ont, men jag visste att denna sjukdom inte hade något botemedel. Därför försökte jag, på bästa sätt, göra saker tillsammans med henne som hon en gång i tiden älskade, berättade Yawsef.
Yawsef gjorde många resor med sin mor. Han berättade att vissa dagar ville mamma gå ut, och det gjorde de varje dag – men en gång fick han gå ut med henne hela 17 gånger. Som anhörig måste man vara mycket tålmodig, eftersom man vet att mamma inte gör detta medvetet, men det hände ändå att man ibland blev arg.
Yawsef delade med sig av några värdefulla tips. Han betonade vikten av att ställa en fråga i taget, ge personen tid att svara, och att alltid bemöta dem med vänlighet och empati.
Ögonkontakt är avgörande – var närvarande och möt din anhörige i blicken, så att han eller hon verkligen känner din närvaro. Undvik att tala över huvudet på personen eller kritisera dem inför andra. Det är viktigt att komma ihåg att känslolivet hos personer med demens ofta fungerar bättre än deras intellektuella förmåga. Yawsef avslutade med att berätta att han har vårdat sin mor och att han har ett gott samvete för det.
Vi vill rikta ett stort tack till Omar och Yawsef för en inspirerande föreläsning, samt till alla som deltog.
Text: Zekiye Cansu
Bilder: Rabita Kerimo