Debatt på Assyria TV med Dikran Ego

Den 13 juni tog Södertäljes parlamentariska kommitté, som bildades 2018, ett historiskt och efterlängtat beslut: att uppföra ett monument till minne av de assyrier/syrianer/kaldéer, armenier och pontiska greker som föll offer för folkmordet i Osmanska riket år 1915.

Samma kväll deltog Assyriska Riksförbundets ordförande Teglat Lahdo och jag, Zekiye Cansu, ordförande för Assyriska kvinnoförbundet, i en debatt om beslutet på Assyria TV med Dikran Ego. Det var en glädjefylld och hoppfull debatt – för äntligen har ett mångårigt arbete, som pågått i upp till 25 år, burit frukt.

Vad betyder monumentbeslutet för er?

Första reaktionen var tårar – tårar av glädje över denna positiva nyhet. Jag tänkte direkt på alla våra martyrer. Jag kände att de, våra förfäder, äntligen har fått något betydelsefullt till sitt minne. Jag tackade kommittén och dess ordförande. Den parlamentariska kommittén har haft folkets förtroende att arbeta fram ett beslut, och de har gjort ett mycket bra arbete.

Vad betyder Seyfo och monumentet för dig?

Jag växte upp med min farmor, som berättade om Seyfo – hur vårt folk mördades, kidnappades, tvingades konvertera till andra religioner och hur vi förlorade våra hem. När vi återvände från Iwardo, som var vår tillflyktsplats, var våra hus helt förstörda och ingenting fanns kvar.

Genom detta beslut har våra martyrer fått upprättelse. Jag är säker på att de är stolta över sina ättlingar. Monumentet ska bli en plats för sorg, minne och lärande – där vi kan föra våra berättelser vidare och samtidigt blicka framåt.

Även om våra sår öppnas idag, hoppas jag att glädjen över monumentet ska bidra till läkningen.

För mig är det också viktigt att:

• Monumentet blir en plats för undervisning om demokrati och alla människors lika värde.
• Det blir självklart att vårt folk talar öppet om folkmordet.
• Forum för levande historia får i uppdrag att anordna en vandringsutställning.
• Regeringen anordnar en internationell konferens om FN:s folkmordskonvention, mänskliga rättigheter och demokrati – för att förhindra att ett folkmord upprepas.
• Vi förlåter och blickar framåt. Vi glömmer aldrig. Vi minns. Vi hedrar – alltid.

Varför tror ni att det tagit så lång tid att fatta beslut om monumentet?

Det har varit många turer fram och tillbaka kring namnkonflikter. Pandemin fördröjde processen då man tvingades pausa arbetet under en period. Det har också funnits missnöje med tidigare designförslag, och den parlamentariska kommittén har haft många diskussioner för att nå enighet och undvika splittring bland vårt folk.

Tror ni att det kommer att komma klagomål som kan förhindra beslutet?

Jag tror inte det. Det är tydligt att kommittén har fördjupat sig i processen och konsulterat jurister, vilket lett till att arbetet genomförts med stor kompetens. Därför tror jag inte att eventuella klagomål kommer att ha grund för att stoppa monumentet i Södertälje.

Har den parlamentariska kommittén varit i kontakt med er, eller diskuterat något med er, så som den syrianska sidan nämnt?

Vi har inte blivit kontaktade. Men vi har heller inte förväntat oss det. Den parlamentariska kommittén har haft vårt folks förtroende att arbeta fram beslutet, och vi har avvaktat med respekt för den processen. Jag tror inte att någon har blivit inbjuden till någon dialog. I den parlamentariska kommittén är det en jämn fördelning – 50 % assyrier och 50 % syrianer.

Varför finns det inget kors i monumentet?

Boel presenterade kommittén och alla deltagare i turordning. Därefter talade hon i ungefär två minuter om arbetsprocessen och hur hela kommittén varit enig i beslutet. Sedan visades ett bildspel på monumentet, som man kunde gå runt och titta på innan frågestunden började.

För mig är det självklart: om något beskrivs som kristet, är korset den främsta symbolen. När jag bär ett kors visar jag att jag är kristen. Men i detta fall ser jag inte frånvaron av korset som ett problem. Jag är nöjd med monumentet som det är – men jag har heller inget emot att ett kors inkluderas.

Monumentet är vackert och skickligt designat av stenhuggare. Det börjar med en mörk sten vid basen och övergår i ljusare nyanser – som en resa från sorg och trauma till hopp och läkning. Det är mer än bara en symbol. Det är ett erkännande av ett mörkt kapitel i vår historia, där människor dödades för sin tro och sin etnicitet.

För oss ättlingar handlar det om minnen, om förlust, men också om stolthet, styrka och överlevnad.

Ett varmt tack till den parlamentariska kommittén som bildades 2018 och har arbetat fram detta viktiga och uppskattade beslut om ett monument till minne av de assyrier/syrianer/kaldéer, armenier och pontiska greker som föll offer för folkmordet i Osmanska riket 1915.

Vi ser fram emot att få delta vid invigningen av monumentet den 24 april 2026.

Vi har styrelsemöte imorgon, lördag. Jag föreslår att vi avvaktar med ett officiellt uttalande tills vi tillsammans har diskuterat hur det ska formuleras.

Vid pennan: Zekiye Cansu

Bilder: AssyriaTV

2025-06-13