Här lägger vi upp alla nyheter och händelser
Skrivet 2024-10-30
Integrationsforum 2024 arrangerades i samverkan mellan Migrationsverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. Rebecka Engström och Arvi Zheng Noren presenterade Migrationsverkets omvärldsanalys och beskrev en minskande trend i antalet asylsökande sedan 2015. Under 2023 minskade antalet asylsökande till cirka 12 300, och omkring 11 300 personer sökte skydd enligt massflyktsdirektivet. Detta är en kraftig minskning jämfört med antalet ukrainska flyktingar som anlände vid krigsutbrottet 2022. För 2024 förutspås en stabil trend, där antalet asylsökande fortsatt är högre än antalet som söker tillfälligt skydd.
Trender i EU
Under 2024 har antalet irreguljära ankomster i EU minskat med 40 %, medan antalet asylsökande har sjunkit med 10 %. Minskningen är särskilt tydlig längs den centrala Medelhavsrutten och på västra Balkan. Dock har ankomsterna ökat på Kanarieöarna och längs rutten från Belarus till Polen. I Sverige har antalet asylsökande legat på historiskt låga nivåer under en längre tid, och denna trend förväntas fortsätta fram till 2025.
Arbetsmarknadsanknytning och arbetskraftsinvandring
Sedan 2022 har trenden för arbetskraftsinvandring till Sverige minskat, särskilt inom låglöneyrken som restaurang och diskning, vilket delvis kan förklaras av höjda försörjningskrav. De nya reglerna har påverkat möjligheten för arbetskraftsinvandring, samtidigt som Migrationsverket har fått i uppdrag att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring.
EU:s migrationspaket
Den 10 april godkände EU-parlamentet ett nytt migrationspaket, som nu behandlas i EU:s ministerråd. Två betydande förändringar i förslaget är:
• Införandet av ett obligatoriskt gränsförfarande vid EU:s yttre gränser.
• En solidaritetsmekanism för omfördelning av asylsökande från de mest belastade mottagarländerna.
Påverkansfaktorer i Sverige
Den svenska regeringen har beslutat om flera åtgärder för att stärka migrationshanteringen, inklusive ökad gränskontroll och minskat antal kvotflyktingar. Försörjningskraven för arbetskraftsinvandring har höjts, och nya riktlinjer för frivillig återvandring har införts. Migrationsverket bedömer att dessa förändringar kommer att påverka Sverige främst från och med 2025.
Evidensbaserade metoder för arbetsmarknadsintegration
Studier visar att individanpassad vägledning, arbetspraktik, utbildning och mentorskap har positiva effekter för personer som står långt från arbetsmarknaden. En bred kartläggning av individens behov och möjligheter samt stöd för arbetsgivare är viktiga komponenter. Handledarkontinuitet och strukturerad vägledning ökar sannolikheten för arbetsmarknadsintegration.
Professor Anders Forslund från Uppsala universitet presenterade forskning kring arbetsmarknadsintegration för utrikes födda. Hans forskning visar att flyktingar och anhöriga har lägre inkomster och långsammare inkomstutveckling jämfört med inrikes födda, med särskilt stora skillnader mellan män och kvinnor. Introduktionsprogram och språkkurser har dock visat sig vara effektiva för att förbättra arbetsmarknadsintegrationen.
Projekt och insatser för tredjelandsmedborgare
Projekt som Yrkesväg och Helhetslyftet, finansierade av AMIF och Västra Götalandsregionen, har som mål att stärka integrationen och underlätta arbetsmarknadsinträdet för tredjelandsmedborgare. Dessa projekt kombinerar språkstudier, yrkesutbildning och arbetspraktik för att bättre anpassa insatserna till individernas behov och förutsättningar. Inom Helhetslyftet arbetar man för att nå 2 400 tredjelandsmedborgare med kort utbildning och långsam språkutveckling, genom att erbjuda språkutbildning, coaching och förberedande jobbspår.
Genom samarbete mellan offentliga och privata aktörer samt erfarenhetsutbyte och evidensbaserat arbete fortsätter utvecklingen av integrationen, med målet att skapa långsiktiga och hållbara lösningar för arbetsmarknadsintegrationen.
Vid pennan
Zekiye Cansu
24 oktober
