Barnuppfostran då och nu

Lördag 25 juni 2016

Tiden då när vi var små var det viktigt att föräldrarna inte skämde bort barnen, inte ens när det handlade om spädbarn. Spädbarnen kunde ligga i vaggan hela dagarna. En sträng uppfostran var en bra uppfostran, det skulle vara system och struktur. Föräldrarna var ute på fälten far och morföräldrar oftast tog hand om barnen. Det var skamligt av papporna att krama och pussa på sina barn framför sina egna föräldrar. Det lades stor vikt vid att barn uppförde sig ordentligt. Många såg fysisk bestraffning eller i alla fall hot om fysisk bestraffning som en naturlig del av barnuppfostran. Det var också väldigt naturligt att barn skulle hjälpa till i hemsysslor och lära sig ett yrke vid 7-8 årsålder. De kunde vara lärlingar hos någon som hade eget företag som tex skräddare, frisör, plåtslagare eller annat. Aga var väldigt vanligt på den tiden. Inte bara av föräldrarna även lärare, präster, nära släkt kunde slå barnen.

Tiden då när vi var små var det viktigt att föräldrarna inte skämde bort barnen, inte ens när det handlade om spädbarn. Spädbarnen kunde ligga i vaggan hela dagarna. En sträng uppfostran var en bra uppfostran, det skulle vara system och struktur. Föräldrarna var ute på fälten far och morföräldrar oftast tog hand om barnen.  Det var skamligt av papporna att krama och pussa på sina barn framför sina egna föräldrar. Det lades stor vikt vid att barn uppförde sig ordentligt. Många såg fysisk bestraffning eller i alla fall hot om fysisk bestraffning som en naturlig del av barnuppfostran. Det var också väldigt naturligt att barn skulle hjälpa till i hemsysslor och lära sig ett yrke vid 7-8 årsålder. De kunde vara lärlingar hos någon som hade eget företag som tex skräddare, frisör, plåtslagare eller annat. Aga var väldigt vanligt på den tiden. Inte bara av föräldrarna även lärare, präster, nära släkt kunde slå barnen.

 

Dagens föräldrar vill gärna att deras barn ska få självförtroende, samtidigt vara sociala och bra på att samarbeta med andra. Det är få som känner igen sig i den auktoritära föräldrarollen från 1950 och 60-talet. Nu talar vi om förhandlingsgenerationen, där barn betraktar det som föräldrarna säger som förslag de kan godta eller förändra med hjälp av förhandlingar och dialog.


OLIKA FÖRÄLDRATYPER
Det finns olika föräldratyper: den auktoritära, den bestämda, den eftergivna och den oengagerade föräldern. Auktoritära föräldrar är stränga när det gäller uppförande, använder sig av bestraffning och är inte alltid så bra på att svara på barnets kontaktförsök. Bestämda föräldrar sätter tydliga gränser och ser till att barnen följer dem. De är måna om att föra en dialog med barnen och motivera varför de har satt upp vissa regler. Eftergivna föräldrar är intresserade och engagerade i sina barn. De lägger inte någon större vikt vid att markera gränser och kan ofta ge sig när det blir diskussioner om vad barnet får och inte får göra. Oengagerade föräldrar är inte så bra på att prata med barnen och lyssna på dem och är heller inte intresserade av att vägleda barnen i vad som är rätt och fel.

Det är inte lätt och inte helt självklara gränser mellan dessa kategorier, men kanske kan det ändå vara nyttigt att fundera över vilken typ av förälder du är.


Barn till bestämda föräldrar ofta har fler vänner än barn i de andra kategorierna och dessutom ofta klarar sig bättre i skolan och i samhället. Mycket tyder på att föräldrar som är bestämda lägger vikt vid att prata och har dialog med barnet. De lär sig att följa sin inre drivkraft. Barnen håller sig inom de gränser som föräldrarna har satt upp, även när föräldrarna inte är i närheten.

 

NÄR FÖRÄLDRARNA ÄR ÖVERENS OM UPPFOSTRAN
Det är inte alltid så lätt att enas om vilka regler som ska gälla i ett hem. Det är viktigt att föräldrarna är måna om att uppfostran ska vara konsekvent. Det allra bästa och självklara är att föräldrarna ska vara överens om vilka regler som gäller och tillämpar dem på samma sätt. Då underlättar det för barnet också när de kommer ut med samma budskap och samma regler. Det är en fördel om föräldrarna kan vara i dialog med varandra, så att de kommer fram till en gemensam uppfattning om var gränserna går.


Föräldrarnas bör inte diskutera barnuppfostran framför barnen. Om du ser eller hör att din partner gör något som du inte kan ställa upp på är det bäst att vänta med att prata om det tills ni är ensamma. Det är bäst för barnet och er själva.

 Barn som bor hos skilda föräldrar är det bäst att inte förvirra de med regler som inte gäller överallt, inte minst för de allra minsta barnen. Om ni inte klarar det är det viktigt att vara tydlig med vad du förväntar dig av barnet hemma hos dig.

Oavsett hur förhållandet är mellan dig och den andra föräldern, får du se upp så att du inte dras in i en tävling om vem som är den mest populära föräldern. Det bästa är självklart om ni föräldrar kan ha en dialog kring barnuppfostran. Något av det allra svåraste och jobbigaste för barn är när föräldrarna inte är överrens och pratar illa om den andra föräldern inför barnet. Det är tyvärr inte så ovanligt när föräldrarna t.ex. är skilda och har delad vårdnad. Om de här konflikterna består kan de bidra till psykiska besvär hos barn.

 

Nursel Awrohum

Ordförande för Assyriska kvinnoförbundet.