Trygghet genom inkludering

Tisdag 7 januari 2020

Den 13/9 deltog Jag och Nursel i en konferens om demokrat främjande och förebyggande insatser för att motverka våldbejakande extremism och att hamna i utanförskap. Demokratin i Sverige fyller 100 år och därför har demokrati och dialog (idedi) uppmärksammats denna dag med en nationell heldagskonferens på fryshuset om aktuella samhällsproblematik. Målet med denna konferens är att få unga på topp att säkerställa demokratin.

Del 2

Den 13/9 deltog Jag och Nursel i en konferens om demokrat främjande och förebyggande insatser för att motverka våldbejakande extremism och att hamna i utanförskap. Demokratin i Sverige fyller 100 år och därför har demokrati och dialog (idedi) uppmärksammats denna dag med en nationell heldagskonferens på fryshuset om aktuella samhällsproblematik. Målet med denna konferens är att få unga på topp att säkerställa demokratin.

Del 2 av paneldebatten, var det en representant från fryshuset, sakkunnig för våldbejakande extremism i fryshuset, pratade om förändringsarbete och hur man kan jobba preventivt. Han berättade kort om risk och skyddsfaktorer som kommer till destruktiva miljöer och extremism. Han gav exempel på hur man kan jobba mot destruktiva miljöer:

Ø  Riskfaktorer ökar risken för att involvera sig i destruktiva miljöer, här ökar risken för att hamna i riskmiljöerna och t ex på riskfaktorer är polarisering, fragmentisering eller utanförskap

Ø  Skyddsfaktorer: är motståndskraft till destruktiva miljöer, skapar motståndskraft och fungerar som buffert mellan exempel våldbejakande extremism och exempel på skyddsfaktorer är social inkludering, samhörighet och det kan vara tillgång till demokratisk deltagande och medel kritisktänkande och öppenhet för nyans och skillnader.

Genom att reducera riskfaktorer och genom att stärka skyddsfaktorer så kan man motverka dem processerna som leder till våldbejakande extremism och ju mer prestige och relevanta faktorer som man kan identifiera, jobbar med dessa mycket uppnås.

Hur kan man arbeta med skydds och riskfaktorer, det är ett arbetssätt att strukturera mer preventiv som utgår från ett folkfrämjande perspektiv och det här perspektiv kommer av en mängd olika aktörer på olika nivåer för att tillsammans jobba ifrån risk och skyddsfaktorer.

Ø  Främjande insatser: sträcker skyddsfaktorer för så många som möjligt, denna insats har pågått så långt innan det finns någon problembild, detta för att skapa välmående motståndskraft generellt.

Ø  Förebyggande insatser: avser åtgärder som riktar mot riskfaktorer som man förebygger tidigt och brett. Man kan rikta mot allmänheten eller visst geografiskt område eller en viss åldersgrupp, den breda förebyggande arbete kan också kallas primärt förebyggande arbete i det här steget finns också det som brukar kallas sekundärt förebyggande arbete vilket är avgränsad, riktar sig mot personer som kan anses befinna sig av en form av riskzoon.

Ø  Inriktade insatser: riktar sig mot personer som är på väg in i eller redan befinner sig i destruktiva miljöer, man kan säga ju högre upp i den här modellen som arbetet görs desto mer avgränsad är insatserna i praktiken, finns ej tydlig uppdelning, de är olika insatser och ibland kan det vara överlapp med flera nivåer samtidigt.

Ø  Viktigt att understryka är att när man jobbar med preventiva faktorer mot ex våldbejakande extremism så kommer det att beröra närliggande område. Detta är relaterad till dem här faktorerna, generellt brotts och vålds preventivt arbete. Det är viktigt komma ihåg att främjande och förebyggande arbete berör flera bakomliggande faktorer till destruktiva miljöer

 

Maj Petterson Sakkunnig på fryshuset: Fryshusets vision är att unga genom sin passion skall kunna förändra världen. Frågan är hur när man pratar om trygghet genom inkludering, pratar man om delaktighet i relation till våldbejakande extremism, gängkriminalitet och olika destruktiva sammanhang. Delaktighet här handlar om vem har rätten, vem som känner att det är möjligt att berätta sanningen om verkligheten, delaktighet i det här kan vara att man engagerar sig politisk, vill bli polis, jurist mm. När delaktigheten brister har man ett demokratiskt problem och det är de vi ser, berättade Maj. När unga människor som redan känner sig långt utanför samhället, känner att insatserna som görs är riktat mot just dem och inte stämmer överens med verklighet och den sanning som man själv har, så skapas ofta två saker, passivitet och utåt agerande frustration, Maj tog upp symptomen på bristande delaktighet när dem gör det blir de viktigt att inte bara prata om just inriktade insatserna, det viktiga är att gå bort ifrån symptomen på utmaningen. Maj jobbar effektivt på hur man når dem unga som känner sig utanför samhället och här berättar Maj att dem jobbar med delaktighet.

Ø  Första steget är Tillit, relation, positiv relation till vuxna: tillit och relation tar tid, och här behöver man vara där för unga, kan vara lokala, fritidsgårdar, möta varandra, skapa tillit, relationer och detta är nyckeldelar, hittar den minsta gemensamma nämnare av trygghet som den målgruppen behöver och man bygger utifrån det.

Ø  Andra steg: Möte verktyg positiv relation Här går dem in och möter andra som annars inte möts och man behöver bryta det separatistiska i det här, så jobbar de också med tydligt verktyg, här kan man förändra när man har verktyg till retorik, verktyg till hur politiska systemet fungerar eller hur man t ex skriver ett CV.

Ø  Sista steget: Självständighet positiv påverkansarbete: För att kunna påverka dem här två stegen krävs samverkan. Man måste hela tiden samverka mellan alla tre stegen, annars så faller det hela.

Robert Örell rådgivare, senior rådgivare, EXIT - En polismetod som man fått från Norge)

Ø  Steg ett: Arbetar för inriktade insatser, att hjälpa personer att lämna extrema grupper genom EXIT arbete och en av utmaningarna här är helt klart att nå individerna, för att nå personer som är i grupper som är långt från samhället, som har lite tilltro till myndigheter, socialtjänster, polis, lärare, fritidsgårdar eller media, detta görs genom att bygga tillit och relation till individer som inte tror på samhället, detta tar tid men det viktiga är att dem kommer till dem områdena och till dem nätverken, där de här personerna finns, vikten att spendera tid tillsammans, arbetet som dem gör är att vara tillsammans med klienterna genom att skapa förändring, det kräver mycket tid.

Ø  Steg två: Robert berättar om utvecklingsområdena som dem har sett i senaste åren är ju det som bland annat nationella samordnarna och centrum mot bevakande extremism verkligen har gjort genom att lyfta upp focus att sprida ansvaret och här är inte bara för säkerhetspolisen eller för EXIT eller för en viss grupp utan något som berör hela samhället, det här är alla aktörer som finns i samhället och verkar till sammamans, samarbetar.

Ø  Tredje perspektiv: Rustar yrkesverksamma under dem 20 år som jag jabbat med sa Robert. Deras erfarenheter att dem flesta människor som är utbildade som jobbar med människorna är duktiga på att skapa relationer, att jobba nära människors problem, när vi pratar om extremistiska miljöer så drar vi med våra känslor och det blir effektiv, upprörda respons, det blir inte alltid konstruktiv. Det är viktigt att förstå processen, hur rekryteras unga människor till dem här miljöerna och vad är för typ av mekanism och tankesätt som man skolas in i och agera efter. Hur kan vi som vuxna som är duktiga på att jobba med människor, jobba med dem här sakerna utan att gå in i konflikt och konfrontation.

Ø  Fjärde steg är att arbeta med utbildning: De arbetar med olika kommuner och kommunsamarbete, en digital utbildning som man kan göra själv framför sin dator eller i team framför en större skärm, där de kan att gå igenom tillsammans med handledning där man har diskussioner, enskilt ärande, olika situationer eller saker som behöver jobba med.

Första delen handlade om att titta på utmaningarna när det kommer till ungas miljöer, unga som befinner sig i utanförskap eller att de vänder sig till destruktiva. Andra delen handlade om hur fryshuset jobbar, rent konkret - vilka utgångspunkter man skall tackla med dessa frågorna. Tredje del handlar om att fokusera på lösningarna: Alla i debatten pratade på sin lösning och vilka perspektiv man har på sin lösning när man hanterar dessa frågorna. 

Ø  Att man löser problemen tillsammans med alla andra aktörerna är jättebra, jobba regionalt och lokalt, besök flera kommuner, trossamfund, skolor, aktörer för att bygga en läges bild, civilsamhället, fryshuset har kompetenser och att fryshuset har en hög status bland ungdomar, de ger tillit och förtroende. Man bör visa förtroende, uppskattning och tillhörighet så att dem ska känna sig välkomna och att den tar plats, skapa framtidstro, ge dem ett hopp så att de får känna sig en del av samhället och inte i de kriminella miljöer. Få dem känna tillhörighet, gemenskap, sammanhang och en bekräftelse på att samhället behöver dem. Viktigt att arbeta nära med anhöriga, måste ha en gemensam målbild och att man måste börja arbeta långsamt och långsiktigt.  Vi måste sträva efter samma mål, utbildning, fryshuset sätt att sträva efter det är att stärka dem med verktyg, stärka dem med förståelse för hur konflikt upprätthålls, vi stärker dem genom att säga “du är jättebra”, “du är duktigt”, “tack för att du är med” etc. En heldag med så experter som har påverkat mig i det arbete som de utför och de strävar verkligen efter hopp, för de vill se dem unga i topp.

Vid penna Zekiye Cansu