Minnesceremoni för folkmordet 1915 i Sverige riksdag

Torsdag 2 maj 2019

Idag 24 april i Sverige riksdags arrangerat en minnesceremoni för folkmordet 1915. Bakom arrangemanget är flera partipolitiker med bland annat V, KD, M och S, Dagens konferencier Amina Kakababe välkomnar alla närvarande till denna viktiga minnesstund om folkmordet 1915. Hon presenterar personer bakom denna ceremoni och att dem tillsammans är berörda och vill minnas folkmordet 1915 öppnade mötet med en tyst minut och fortsatte med en armenisk låt.

 

Idag 24 april i Sverige riksdags arrangerat en minnesceremoni för folkmordet 1915. Bakom arrangemanget är flera partipolitiker med bland annat V, KD, M och S, Dagens konferencier Amina Kakababe välkomnar alla närvarande till denna viktiga minnesstund om folkmordet 1915. Hon presenterar personer bakom denna ceremoni och att dem tillsammans är berörda och vill minnas folkmordet 1915 öppnade mötet med en tystminut och fortsatte med en armenisk låt.

 

 Amina bjöd in vise talman Lotta Johansson (V) öppnade möten med att säga Varmt välkomna till Sveriges riksdag. En högtidlig dag för att hedra minnet av offren för folkmordet som inleddes 1915.

Minnesstunden arrangerat av Sveriges riksdagsledamöter. Lotta uttryckte sig positivt för det arrangemanget, för mänskliga rättigheter för fred och internationella relationer. Denna minnesceremoni är ett särskilt tillfälle för oss att stanna upp en stund i vardag mellan möten och åtaganden, den stund för samvaro och reflektion, det stund vi högtidligt hedrar minnet av offren för våld som under flera årtionden drabbade etniska och religiösa minoriteter.

 Lotta nämnde en resa när hon åkte till Armenien, som andre vise talman och ledamot av riksdagsstyrelsens jämställdhetsgrupp, hon deltog i ett seminarium om jämställdhet och under hennes vistelse i Yerivan besökte hon även museet och minnesplats för folkmordet för att göra en kransnedläggning. Hon tyckte att det var en vacker ceremoni och dess innebörd berörde henne väldigt djup och att hon hade fått med sig en stark känsla från det besöket.

Lotta avslutade med att säga ”jag vill idag understryka det allra viktigaste att vi måste också ägna denna minnesceremoni åt att se framåt, vi som har samlats här idag har ett ansvar för att tillsammans värna människovärde. Mänsklighetens historia är alltid rik på våldsdåd, konflikter, folkmord och andra brott mot mänskligheten. Dessa är mörkaste av alla kapitel i mänsklighetens historia. Varje diskussion, manifestation eller ceremoni som syftar till att förebygga och förhindra sådana brott utgör viktigt bidrag till starka arbete för mänskligare rättigheter och till en framtid med fred för oss alla”. 

 

Ragip Zarakolu författare och människorättsaktivist, vittnar om folkmordet och pratade om första boken som kom ut 1993, svårigheter som han och hans vänner möter än idag. Han sade att folkmordet fortsatte efter 104 år och utgjorde en allvarlig fara för medborgarna i Mellanöstern. Han noterade att barnen och barnbarnen till de överlevande från 1915 levde under hotet av jihadist grupper som ISIS och al Qaida i Syrien. Han avslutade med folkmord måste ta slut.

 

Rebecka Barjosef ifrån Turabdin- kommittén började med att säga “jag vaknar av att dörren slits upp”. “ERA OTROGNA HUNDAR! NU SKA NI DÖ! EN GÅNG FÖR ALLA!” Grå Gevärsskott Skrik. Människor ligger ner på marken. Utan huvud, utan ben, utan armar. Jag ser den snälla farbrodern bli skjuten medan han springer upp för bergen. Soldater tvingar en del att ta av alla sina kläder. “HÅLL KÄFTEN OCH GÅ! STANNAR NI SKJUTER VI ER” skriker soldaterna. Sen går dem. Lukten av blod och kött börjar stinka, Jag är rädd, skakar, gråter, överallt blir det tyst. Detta är mina minnen från den dagen, jag var tio år gammal. Femtio år senare är jag svensk medborgare. Turkiet åt turkarna, ett land, en religion, en flagga, ett språk, växte sig stark än en gång. Min regering ni vill anordna en internationell konferens med FN:s KOMMISSIONÄRER, ni vill att folkmordet ska skrivas in i läroböckerna, ni vill göra en utställning, ni vill resa ett nationellt monument, det är bra men jag vill inte behöva vänta på att synas, Erkännas, bekräftas i era ögon i läroböckernas för framtida politikers ögon, i världens ögon som assyrier syrianer, kaldéer, armenier och greker, för det är det jag är, alltid har varit och alltid kommer att vara. Rebecka avslutade sitt tal genom att säga “Turkiet, jag finns kvar med mig många andra. Vi kommer att fortsätta berätta. Världen kommer fortsätta att lyssna. Ni misslyckades med att tysta mig, dölja mig få bort mig, radera mig från världens yta. Ni vill att vi ska glömma, det kommer vi aldrig att göra, det är ni som ska göra upp med er historia. För ert bästa, för mänsklighetens bästa”.

Alexander Arzoumanian från Armeniska riksförbundet, Den 24 april markerar början av folkmordet 1915 som krävde livet på 1,5 milj. Assyrier/Suryaner/kaldeer/Armenier/Pontinska Greker i dåvarande osmanska imperiet nuvarande Turkiet. Denna dag ihågkommer i respekt för offren men också i förebyggande syfte mot framtida brott mot mänskligheten. Folkmordet som är var en systematik planerat dåd, för att utrota de kristna för att åstadkomma en nation och en religion och ett språk. Deras mål var solklart, Idag finns det inte så många ögonvittnen till händelserna kvar i livet men det finns massvis med fakta och forsknings dokumentationer, idag har vi hört en av dem. Ragip Zarakolu, från Armeniska riksförbundet, att det fortfarande finns förnekelser. I dag finns det 200,000 barnbarn till Syrianer/Assyrier/Kaldeer/Armenier och greker. Under åren uppmärksammar 1915 i olika organisationer, föreningar och i Sverige riksdag framför allt initiativet av Svensk-assyrier, Svensk-armenier, Svensk-grekiska med seminarier och föreläsningar för att utlysa frågan. Efter ett hårt arbete som forskare, professorer trots motstånd ifrån Turkiet lyckades arbeta fram faktadokument. Dokument för erkännande för systematisk planerat folkmord på kristna invånare under ottomanska riket i Turkiet. EU har resolution erkänd folkmordet redan under 40-talet liksom Frankrike var en utav dem första som erkände folkmordet 1915.

Folkmordet erkändes i Sverigeriksdag 2010 men ingen regering har erkänt det främst för att inte försämra relationen med Turkiet eller för att de inte är modig nog för att reagera mot orättvisor, diskriminering, intoleranser, legitimera folkrättsbrottet sade Alexander. Nya regering bör följa riksdagens beslut 2010 och erkänna folkmordet 1915. Detta erkännande ytterst viktigt historisk gällande mänskliga rättigheter, frågan berör inte endast folkgrupper som drabbats utan mänskliga rättigheters fråga. Vi kommer att fortsätta arbeta att upplysa frågan i Sverige och till världen om folkmordet tills Turkiet erkänner. Vi kommer aldrig glömma eller tystas ner, vi kommer fortsätta tills det erkänns av Turkiet och men först här i Sverige. Därför tycker jag att Sverige regering bör erkänna folkmordet 1915.

Kara Hermes, frågan om Seyfo är viktigt för oss alla, började hon med. Folkmordet är en unik fråga. Sverige riksdag prata om folkmordet på vad assyrier, armenier och Pontinska Greker gått igenom, aktuellt fråga här i Sverige och runt om i världen. Vi har överlevt och är vittne på det som det hänt och vi kräver en fullständigt erkännande. Erkännande som tyvärr arbetas hårt från Ankara.  Mentaliteten är kvar i mellanöstern och det som IS har gjort. Folkmord är folkmord om det sker i dag eller för 104 år sedan, vi kräver att få ett erkännande för 1915. Om vi inte talar om det så riskerar vi att glömma bort det. Om vi glömmer det så kommer det att återupprepas. Ett erkännande är inte av ett kulturhistoriskt värde. “Svenska regeringen erkännande handlar om det viktiga, att bygga en trygg värld. Vi skall lära oss av det historiska misstaget, att kunna säga aldrig mer och faktiskt mena det” avslutade Kara sitt tal.

Arin Karapet (M), från moderaterna, kortfattade det hela med att ta upp den 24 april, då ottomaner tog 100 stycken intellektuella och mördade dem, för att de krävde sina rättigheter och efter 104 år så är det dags att få en enighet, enighet mot ondskan. Vi säger att vi aldrig ska glömma det men när det väl kommer till kritan så är det väldigt svårt att komma ihåg. Arin utryckte sig, att under sitt korta liv så har Seyfo upprepats. Yezedierna, mindre minoriteterna (assyrier, syrianer, Kaldéer) i Syrien och Irak. 2003 Fanns det 1,5 miljoner kristna i Irak men idag finns det bara 300 000. Arin nämnde Den skandinaviska damen som gjorde skillnad for oss och detta var Alma Johansson, svensk missionär jobbade på tyska föräldralösa hemmet hon är hjälte dem. Arin läste ett citat ur hennes skrivandet “aldrig kan jag glömma denna syn och ingenting kunde jag göra armenierna Grekerna blev systematiskt utrotade dödade eller sprida dem i små grupper, dö eller konvertera till Islam”, det händer i dag i Syrien och Irak. Idag är det inte armenierna utan Yezedierna. Vi måste se till att de ansvariga, som ledamöter i riksdag, att våga ta ett internationellt beslut. Arin avslutade sitt tal med att säga “låt oss hedra dem som är offer för folkmordet, och låt oss ge oss ett löfte nästa gång sker ett folkmord, så agerar vi”.

Det var mycket folk som närvarade i en välorganiserad minnesceremoni, Sveriges riksdag som hedrade minnet av folkmordet/Seyfo 1915. Med sång, tal och löften om att vi aldrig skall glömma och kämpa för att det skall erkännas av Turkiet, här i Sverige och runt om i världen.

Sammanfattning av Zekiye Cansu