Föreläsning av Zahra Ousi om hälsa

Måndag 27 juni 2016

VAD ÄR STRESS? I teknikens värld så pratar men om något som deformerar kroppen, dvs. förstör kroppen. I medicinens och biologins värld så handlar det om hur en människa klarar av alla påverkningar och påfrestningar i kroppen; fysiska-, psykiska- och sociala påfrestningar. Alla påfrestningar i livet leder till stress, viktigt är att veta att det är naturligt.

Föreläsning om STRESS av Zahra Ousi

Vad är Stress?

I teknikens värld så pratar men om något som deformerar kroppen, dvs. förstör kroppen. I medicinens och biologins värld så handlar det om hur en människa klarar av alla påverkningar och påfrestningar i kroppen; fysiska-, psykiska- och sociala påfrestningar. Alla påfrestningar i livet leder till stress, viktigt är att veta att det är naturligt.

Naturligt fenomen

Stressen är något som finns naturligt i våra liv.

Kopplingar i hjärnan säger oss att vi är stressade.

Konsten ligger i hur vi hanterar den för att fortsätta må bra – att nå en balans.

 

Samhällsproblem

Stress ör ett samhällsproblem inte bara bland vuxna, män och kvinnor, utan smyger sig ner till yngre barn och detta är oroväckande. Stress i skolan riskerar att drabba barnens emotionella och intellektuella utveckling, samtidigt som lärarna flyr ohälsosamma skolmiljöer.

Stress - inte bara skadlig

Det finns positiv stress och negativ stress. Starka positiva upplevelser leder också till stress. Lagom mycket stress är faktiskt hälsosamt.

Negativ Stress är upplevelserna av obehagliga händelser. Men inte långvarig exponering av starka upplevelser av stress

 

Vad säger forskningen?
Ju längre stressen pågår, desto farligare blir den. Vi vänjer oss inte vid stress. Istället minskar vår stresstolerans, dvs. förmågan att tåla påfrestningar, vilket kan leda till ”utbrändhet”. Ju fler påfrestningar vi utsätts för på samma gång, desto svårare blir stressen. Situationer där vi känner oss maktlösa, utan möjlighet att själva göra något, är värre än när vi kan påverka situationen med vår egen aktivitet. Vår hälsa kräver att vi ibland upplever stress. Negativ stress, som är förenad med känslor av olust, är farligast för hälsan. Positiv stress, som är förenad med känslor av glädje och lust, är snarare nyttig. Alla människor blir stressade, det är naturligt för kroppen att säga ifrån när det blir för mycket, egentligen handlar det om att hjärnan säger ifrån och kroppen som reagerar. När kroppen utsätts för stress så utsöndras ACTH (ett adrenalin hormon) och kortisol i hjärnan som leder till att kroppen får omfattande vävnadsförändringar.

Vad händer med kroppen…

Fysiologiska: Nervsystemet, hormonsystemet, immunsystemet påverkas. Genom insöndring i blodet av stresshormonerna, adrenalin och noradrenalin försätts kroppen i ett alarmtillstånd. Hjärtfrekvensen ökar, blodtrycket stiger, muskelspänningar ökar och andningen blir snabbare. Socker och fettreserver som finns lagrade i lever och fettvävnad, frigörs för att ge musklerna nödvändig energi.  Kroppen är beredd till KAMP eller FLYKT

Motoriska beteende förändringar: den ökade muskelspänningen leder ofta till darrningar, stelhet, talstörningar och spänd kroppshållning.

Störningar av tankeverksamheten: stark stress medför att vi lättare felbedömer situationer, får svårare att koncentrera oss och glömma bort.

Känslostörningar: stressreaktionen kan leda till obehagliga känslor; rädsla, ångest, vrede, skuld osv. Den negativa stressen är förenad med obehag och den positiva med lustfylldhet. Jag skulle vilja presentera några stresshanteringsmetoder men även visa på hur man kan hjälpa kroppen själv, vilket är väldigt grundläggande och självklara saker.

 

 

Avslutning

Lagom stress är bra för människan men om man utsätts för mycket av stress under en lång tid så kan det bli skadligt. Det är ytterst individuellt för vad man tål och klarar av. Med den avslutande sammanfattningen så vill jag säga:
Ta hand om er, livet lever vi nu.

 Mat och människan - Vad är nyttigt och hälsosamt

Mat är energi för kroppen. All mat som kommer in i kroppen genom munnen, omvandlas till energi som går ut till varje del i kroppen som vi kallar för celler. Denna kemiska omvandling gör att vi orkar med dagarna. Kroppen blir ”naturligt hungrig” flera gånger per dag, det är ett tecken på att du ska äta. I vår kost innehåller proteiner. Proteinet får kroppen att byggas upp. Muskler hormoner och immunförsvar förstärks. Proteiner finns i framförallt kött, fisk, ägg, mjölk och mjölkproteiner.

Det finns också i grönsaker såsom linser, bönor, ärtor och spannmål (majs, vete, ris)


 Kolhydrater är ett av våra mest energigivande näringsämnen och kroppens största bränsle. Eftersom kroppen inte kan lagra stora mängder kolhydrater så måste det komma genom maten varje dag i alla måltider. Största delen av kolhydraterna ska komma från stärkelse och minst från socker. Om man äter för mycket kolhydrater än vad kroppen kan förbruka som energi blir det till en lagring i form av fett, framför allt kolhydrater som kommer från socker. Mer om kolhydrater… Stärkelse finns i bröd, flingor, grönsaker, ris, pasta. Socker finns i strösocker, läsk, frukt och godis Fibrer finns i grova spannmålsprodukter, rotfrukter, grönsaker, linser, bönor och frukt.

Vatten
Vatten är vårt viktigaste näringsämne. Finns bundet i maten, ex. gurka består av 98 % vatten. Minst 60 % av vår kropp består av vatten. Vi kan vara utan mat en längre period men utan vatten så dör vi inom några dagar.

Vitaminer
Olika vitaminer som finns i maten är A, B, C, D och E. Superviktiga för människan, som inte bildas tillräckligt mycket i kroppen utan behöver tas in via maten. Brist på vitaminer kan bl.a. leda till att hår och naglar snabbt går sönder. Mineraler är viktiga för att kroppen ska må bra. När kroppen inte bildar tillräckligt med vitaminer måste det intas genom kosten. Ex. på mineraler är Järn, Kalcium, Zink, Magnesium och Natrium som finns i mjölk, ost, broccoli, fisk.

Avslutning
Mat är vårt bränsle i livet men lika viktigt ska det vara njutning och ökar livskvaliteten. Tänk på vad du stoppar i dig, balansera livet med energi in och energi ut.

 

 

KVINNOR I RÖRELSE

Vi är byggda för att röra på oss. Fysisk aktivitet innefattar all kroppsrörelse som är ett resultat av skelettmuskulaturens kontraktion och som resulterar i en ökad energiförbrukning. Fysisk aktivitet används som ett överordnat begrepp och innefattar kroppsrörelser under såväl arbete som fritid och olika former av kroppsövningar, till exempel idrott, lek, kroppsövning, gymnastik, motion och friluftsliv.

 

Varför ska man ha fysisk aktivitet

Att träna eller utöva fysisk aktivitet är enligt forskning en mycket viktig del i att hålla sig frisk i livet.

Forskning visar att det finns stora hälsovinster för den som tränar regelbundet och det är aldrig för sent att börja.

 

VILKA HÄLSOVINSTER?

  • Energiförbrukningen ökar och det behövs för att minska bukfettet många samlar på sig med åren.

  • Blodsockernivån sjunker och stabiliseras.

  • Motion motverkar en hel rad sjukdomstillstånd

  • För högt blodtryck, övervikt, bukfetma, åldersdiabetes och blodproppar.

  • Hjärtat pumpar effektivare och det ökade blodflödet stimulerar nybildning av blodkärl.

  • Risken för hjärt- och kärlsjukdom halveras.

  • Risken för demens, bröst- och tjocktarmscancer, artros och depression minskar också.

     

FLER HÄLSOVINSTER

Benskörhet är ett problem hos kvinnor, skelettet tappar sin styrka och fasthet. Fysisk aktivitet hjälper kvinnor att stärka benen.  Åter igen, det är aldrig försent att börja motionera och få en hälsovinst i livet.

 

FORSKNINGEN

Man har kommit fram till att 30 minuter per dag räcker för att hålla sig frisk med träning. Forskning visar nämligen att även måttlig motion ger stor utdelning. Träningen ska innehålla en pulshöjning, dvs. få hjärtat att anstränga sig och resultera att du andas snabbare.

ETT BRA ORDSPRÅK AV EDWARD STANLEY

”En som tror att de inte har tid med fysisk aktivitet måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom”

VAD HÄNDER MED KROPPEN OCH HJÄRNAN?
Våra kroppar är byggda för rörelse. När du rör dig kommer ditt system i gång, som en motor. Det händer mycket i kroppen som gör att du känner dig piggare och starkare. Blodcirkulation ökar och cellerna kan ta upp mer syre. Kroppen tar då lättare hand om förhöjda blodfetter och stresshormoner, som till exempel adrenalin och kortisol. Mindre stresshormoner avlastar hjärtat och förbättrar både humör och sömn.

MOTIVATIONEN
Att hålla en regelbunden träningsdos kräver en motivation. Forskningen säger minst 30 minuter per dag, men du måste hinna bli ansträngd. Inte nödvändigtvis svettas Gå till och från grannar, jobbet, andra aktiviteter.  Bästa vardagsmotionen är gå upp för trappor – inte rulltrappan eller hiss.

AVSLUTNING
All fysisk aktivitet är bra för människan, tänk på att korta promenader i rask takt ger effekt på sikt. Det finns många hälsovinster i att röra på sig, som vi nämnt in