Föreläsning av Hubert Roslund om SEYFO

Söndag 12 november 2017

Hubert Roslund:   SEYFO, folkmordet på kristna i Turkiet för 100 år sedan och andra förföljelser av kristna där  - med några tillägg av min farmor och mig själv   Föredrag på Assyriska kvinnoförbundets möte 2017-11-12

Hubert Roslund:

 

SEYFO, folkmordet på kristna i Turkiet för 100 år sedan och andra förföljelser av kristna där

 - med några tillägg av min farmor och mig själv

 

Föredrag på Assyriska kvinnoförbundets möte 2017-11-12

 

Föredragshållaren har visat ett långvarigt intresse för assyriernas historia och de europeiska ländernas roll i den. Han har grundligt satt sig in i litteraturen på området; böcker skrivna både av regeringstjänstemän och av vanliga ögonvittnen. Denna litteratur går längre tillbaka i tiden och når även fram till vår tid. Texterna representerar sålunda allt från förspelet till folkmordet till spåren förföljelserna in i våra dagar samt fortsatta förföljelser.

 

Roslund betonar att folkmordet drabbade en ursprungsbefolkning. En viktig källa ha utgjorts av franska tjänstemäns släktingar. Efter det ottomanska rikets fall blev Syrien och Libanon franska mandat och det var till dessa länder många överlevande flydde. SEYFO var det största massmordet, men turbulensen kring assyriernas rätt till liv och egendom har varierat under lång tid.

 

Här kan jag tillägga att det Roslund berättar har bekräftats av min egen farmor. Mördandet började innan SEYFO och fortsätter än idag.

 

Det finns talrika vittnesmål av franska, ryska, arabiska, iranska, syriska, armeniska och även svenska författare. De berättar om omfattande plundring, massvåldtäkter och fruktansvärda massakrer på fredlig civilbefolkning som uppfyller alla kriterier för folkmord. I provinsen Diyarbakir låg det lik överallt. Spädbarn fick halsen avskuren och låg i sina döda mammors famn.

 

Efter slutet på första världskriget 1918 var det många som hoppades på en bättre tid. President Wodrow Wilson hade velat ge garantier för de som lidit, men mötte kompakt motstånd från kongressen och förlorade omröstningen i senaten. Tyskland och Storbritannien slog vakt om sina egna intressen och ställde sig bakom Turkiet. Fransmännen i sin tur uppmanade assyrier och armenier att återvända till sina städer och byar i Kilikien och norra Syrien med löfte om franskt beskydd. Kvinnor och barn som rövats bort skulle återförenas med familjen och beslagtagna egendomar skulle återlämnas. Men den geopolitiska spelplanen ändrades och stödet uteblev. Då som nu bryter man helt ostraffat mot de mest fundamentala mänskliga rättigheterna i Mellanöstern och det är ofta just minoritetsgrupper som drabbas värst.

 

I slutet av föredraget ställer Roslund fyra frågor:

 

1. Var folkmordet unikt?

2. Vad ville stormakterna egentligen uppnå i området?

3. Hade det kunnat sluta annorlunda?

4. Vad kan vi generellt lära oss?

 

 

 

1.      Detta folkmord är unikt genom den extremt höga förlustsiffran och den otroliga brutaliteten. Det ovanliga är att något erkännande från förövarna inte givits.

2.      Det korta svaret på den andra frågan är att stormakterna ville ha mer makt och tillgångar och på den vägen var det någonting som gick fel. Det verkar ha blivit viktigare för dem att andra inte lyckas, så man försökte sabotera sina allierades politik. Resultatet blev att varken Storbritannien eller Frankrike fick någon stabil närvaro i regionen.

3.      Man kan ju bara spekulera om hur resultatet hade kunnat bli ett annat. Det första Roslund framhåller är att om de utsatta kristna haft en enad front att falla tillbaka på hade man kunnat lägga större tyngd bakom sina krav. Fransmännens idé om att de kristna skulle bosätta sig i Kilikien och norra Syrien. Men det förra förslaget motsatte sig Turkiet, som inte hade någon som helst lust att ha en kristen befolkning där. Detta framförde också vissa grupperingar i Frankrike; det skulle vara rena självmordet att återvända till mördarna. De grupperingar som hade realistiska bedömningar ersattes snart av kretsar med hårdare attityder. Man gör helt förutsägbara misstag och säger efteråt att man varit naiv. Ifall andra kretsar i Storbritannien och Frankrike hade lyckats behålla makten hade utfallet kunnat bli ett annat.

4.      Vi kan här lära oss att vi inte får bli passiva! Man skall anlita alla tillgängliga källor för att bli korrekt informerad. Vi skall utmana oss själva om vi vill ha ett bättre samhälle. Kunskapstörsten får inte bara vara inriktad på det egna kärnområdet, blicken måste höjas ovan horisonten. Och så skall vi lita på vårt eget omdöme.

 

Min farmor gav mig som barn detaljerade beskrivningar av SEYFO. Hur mördarna tävlade med varann om vem som dödat mest kristna, hur de brände civila levande mm. ofattbara grymheter.

 

Jag har av denna föreläsning lärt mig mer om SEYFO, för vilket jag tillsammans med hela AKF vill varmt tacka Hubert Roslund. Tack också till Assyria TV för inspelningen! Det gör det möjligt för dem som inte kunde närvara att ta del av föredraget.

 

 

Zekiye Cansu

 

Vice ordförande i AKF